Okej, jag äter ju numera enligt lchf. Därmed sagt har jag ingen lust att bli någon slags lobbyist eller språkrör för hela "rörelsen". Om jag utgår från hur jag mår själv så tror jag på den här kosten men tycker att tongångarna från vissa lchf-anhängare lätt blir konspiratoriska, läs första kommentaren till det här debattinlägget i Expressen. Och dessvärre tas lchf på mindre allvar på grund av detta
Men se så lätt det är för Inger Andersson och Ulf Bohman att avfärda människors personliga upplevelser i elva meningar. Jag mår bättre, jag har inte lika ont i magen, jag har ett jämnare humör och blodsocker och är inte lika svullen. Jag kan inte uttala mig om fettet är positivt eller negativt långsiktigt, jag är inte forskare, men skrämselpropaganda kan jag vara utan. I en annan kommentar frågar sig en kvinna, hur klarade sig stenåldersmäniskan utan margarin, ris & vitt bröd? Om jag har tolkat mänskligheten rätt så verkar vi relativt livskraftiga trots en kolhydratsfattig och fetare kost under stenåldern. Jag är ingen forskare och kan inte uttala mig om undersökningars validitet, jag har bara lite svårt att förstå den något nedlåtande tonen i debatten mot lchf. Vore inte en nyanserad debatt bättre för alla? Målet är ju ändå det samma, att få bukt med övervikt, dess följdsjukdomar och helt enkelt förbättra folkhälsan. Konspirationsteorier från båda sidor undanbedes!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar