Blåsvart solfjäder med orangea fransar, urblekt korall med den svartaste kontrast, finlemmade ballerinarosa spindeldjur, gul och stabbig aioli, mörkgröna dillvippor och en baguette fylld med hål. Mätt blev jag fast jag inte åt en enda havskräfta, det var mer än nog med en hel hummer och en drös krabbklor lika stora som barnhänder. Jag älskar hummer men igår så var det krabbklorna som tog priset, far fick dem gratis när han köpt humrarna och kräftorna.
Utöver aiolin och vinägern som jag skrev om i förra bloggen gjorde jag en Rhode Island eller "pink sauce". Och tur var det, hummern funkade med alla såser men de salta krabbklornas söta, saftiga kött ville sig inte med aiolin. Jag vet inte om det var fetman eller vitlöken men krabban försvann och blev jolmig och kändes bara vattnig och svampig. Rosasås klappade krabbköttet medhårs och vore fab med mjukgrön avokado, färsk champinjon, svartpeppar och knaprig grönsallad, kanske lite krutonger också...
Vinäger-lover som jag är, så går det knappt att överträffa en hummerstjärt som den är, doppad rakt i rödvinsvinäger med silverrosa, kokta schalottenbitar. To die for. Innan maten drack vi lite Moët, varav en var från 2000, behöver jag säga mer? Far var rolig när han med något som bara kan beskrivas som en ursäktande ton, deklarerade att "Jaha, det blir väl bara vanligt vin till maten." Ja, det är ju för hemskt en måndagskväll med skaldjur.... Rena rama fattigmaten. Till maten fick vi, till vår stora besvikelse, Pouilly Fumé och igår smakade den fläder. Jag älskar Pouilly Fumé, jag är för snål för att köpa det själv, jag passar på när far bjuder!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar