Visar inlägg med etikett övervikt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett övervikt. Visa alla inlägg

onsdag 25 april 2012

Cheeseburger crusted pizza anyone?

Jag vet inte, vad ska jag säga? Jag älskar pizza, jag älskar chesseburgare och jag vore en hycklare om jag inte erkände att denna snabbmatens bastard inte lockade mig men någonstans måste man väl få säga "Nej, nu räcker det".


Vissa tror att vi i framtiden kommer att äta små piller till middag, ett grönt som smakar ärtor, ett brunt som smakar stekt kyckling och brunsås och ett vitt som smakar potatismos. Allt nersköljt med ett stort glass filtrerat supervatten, om man har plats för mer kanske man får ett blått piller som smakar blåbärspaj med vaniljsås. Ingen är tjock och ingen är undernärd, pillrena innehåller all näring vi behöver utöver aptithämmare och kommer i en mängd smaker från all världens kök. Andra tror att vi bara kommer att äta superfrukter, grönsaker och alger, kött från frigående kycklingar, hållbart fiskade feta fiskar och klimatsmarta mollusker. Transfetter och processade kolhydrater och kött är ett minne blott när vi knaprar fullkorn, nötter och frön och drizzlar vår råkost med hampaolja. 

Efter att ha sett den här reklamen och liknande vansinnigheter designade för att locka alla oss som är beroende av transfetterna och kolhydraternas förföriska frestelser, enkla måltider att beställa och skölja ner med en stor kanna Coca Cola, tror jag att framtiden kommer att gå i en annan riktning. I framtiden smaskar vi på kebabrulle med potatismos och bostongurka, pad thai med köttbullar och ketchup, kryddig nacholasagne, vårrullar fyllda med mac n' cheese, sticky-ribsfyllda munkar, hot dog i rostad brioche med jordgubbssylt och clotted cream, fiskpinnsushi med wasabiremoulad, spaghetti och bbq-köttfärssåspizza och nudelsoppa med chicken nuggetkrutonger. Crossover-köket från helvetet, bara stärkelse, msg, socker, processat kött, smakförstärkare, salt och transfetter.

Allvarligt talat, jag tror aldrig att vi kommer äta piller till middag vi äter med alla sinnen och kommer inte nöja oss med en munsbit artificiella smaker hur nyttiga de än är och det kommer inte enbart finnas pytt-i-panna glassbåtar och kanelbullshamburgare i färdiglagade-diskarna. Däremot så tror jag att världen blir mer och mer polariserade, vissa vet allt som kan vetas om antioxidantfyllda superfödor och vad man ska äta för att maximera muskelbyggande eller viktnedgång. Andra är övertygade om att processat kött med pulvermos eller snabbmakaroner, ketchup och lite gurkskivor är en nyttig och komplett måltid för ett växande barn, varje dag. Och jag tror att vi bara har börjat se den här utvecklingen. Den frysta, processade, moderna maten som skulle ersätta den hemlagade bonnmaten, åts förr av den medvetna medelklassen i storstan med frysar att fylla och tid att spara. Numera äts den av storstadsbo som lantortsbo med ännu större frysar att fylla och ännu mindre tid att frivilligt lägga på matlagning. De medvetna och moderna idag lagar ekologisk mat från grunden, undviker processade råvaror, bakar hellre sitt egna surdegsbröd och stoppar sin egna korv. 

Jag vet att det har varit oerhört trendigt i många år att visa hur snabbt man trillar egna köttbullar, panerar sin egen fisk och gör sås eller mos utan pulver men jag tycker ändå att det kan påpekas. Vi går mot ett oerhört skumt samhälle där vissa är näst intill ortorektiker och resten är undernärda och skinny fat eller gravt överviktiga. Så hur hittar vi gyllene medelvägen?

Pizzan kan för tillfället enbart köpas på Pizza Hut i mellanöstern.

måndag 15 december 2008

En LCHF harang

Japp. Jag har ju börjat äta enligt lchf, är inne på andra veckan med en del fusk under helgen. Jag har burit på för många kilon de senaste åren och har inte orkat, vågat, velat eller förstått hur jag ska gå ner i vikt. Dessutom har jag sedan många år haft problem med en väldigt känslig mage, IBS finns hos flera i familjen och att vara anorektiker i några år hjälpte nog inte heller. Efter bara några dagar kom ett kaffesug, jag har inte kunnat dricka kaffe utan magont på nästan tio år.

Jag mistrodde lchf-kosten enormt, sedan började en vän, vars omdöme jag litar på, äta enligt lchf. Han, som inte var överviktig, har gått ner 7 kilo på fyra veckor och mår allmänt mycket bättre. Jag började då läsa in mig lite och tänkte att det var värt att prova, händer inget och mår jag inte bättre så är det bara att sluta.

Jag har inte märkt någon enorm viktnedgång ännu däremot mår jag prima. Jag har inte ätit gluten på 1½ vecka, vet inte om det beror på det men min mage är enormt mycket lugnare. Utseendemässigt har jag märkt att jag är mindre svullen, uppblåst. Blodsocker-berg och dalbanan har lugnat ner sig, jag blir inte lika småsugen och alkoholsuget har försvunnit. Det svåraste är just att gå ut och inte dricka öl (jag är öldrickare), när jag har fuskat med öl har den gamla bubbliga, uppblåsta, gasiga magen kommit som ett brev på posten!

Kolhydratssug kan komma när jag är trött, det är ju så lätt att ta en smörgås eller koka lite pasta eller ta en näve chips. Nu tar jag en ostbit med smör och senap, en selleristjälk med mögelost, lite hallonfluff eller lite skinka/kassler. Vad gäller måltider så måste man vara uppfinningsrik och göra om gamla favoriter och jag håller fortfarande på att justera. Det blir antingen supergott eller ok om det bara inte hade varit så fett och det är kanske därför man drar ner på ätandet. Tanken på mer fett är en ibland övermäktig och man längtar efter en tallrik med knapriga grönsaker utan fett!

Fast generellt sett är jag nöjd och känner mig bättre, jag har förstått vilken extrem kolhydratsjunkie jag är. Har aldrig varit en godisgris eller fallit för sötsaker, det har varit chips, pomme frites, pasta med ost, potatis med sås osv som varit min akilles häl. Och läsk och öl då, men jäklar vad bakfull man blir och längtar man efter kolhydrater. Någon natt sedan drömde jag att jag åt en frusen pizza otinad.... Kosten fungerar än så länge för mig, tror jag, för att jag har dålig impulskontroll när det gäller mat och speciellt kolhydrater som skickar mig in i en förutsägbart dålig cirkel med småätande. Iofs skulle vilken hårt reglerad diet som helst kanske hjälpa mig, det är "ät måttligt och lite av allt" som lätt blir "ät vad du vill, när du vill" för mig.
Det får räcka för tillfället men lovar att skriva mer!