LCHF for dummies

Idag slår ekot upp stort hur miljöfarlig den nya smalmaten är för miljön... och vad kan jag säga? Jag är en oerhört medveten konsument och jag vet att alla inte är lika intresserade (eller intelligenta kanske...) som jag är. För mig är det inte en nyhet att kött är energikrävande och ökar utsläpp, att stora ytor av regnskog skövlas dagligen för att skapa betesmark åt sydamerikansk nötkreatur eller att djurhållning skapar mängder djurgödsel som bidrar till övergödningen av bl.a. Östersjön. Vi svenskar har på tjugo år ökat vår köttkonsumtion med 25 kg per år och person, ökningen består mest av importerat kött men det kanske inte är lågkolhydratkostens fel. Att kalla LCHF för en köttkost är fel, fem procent av näringen ska komma från kolhydrater, 35 procent från protein och 65 procent från fett. Vad jag kan utläsa av det är att det inte är någon större skillnad på hur mycket protein livsmedelsverket rekommenderar oss att äta, det är kolhydrat-fett proportionerna som är annorlunda.

Mjölkproduktion är relativt energieffektiv då en ko kan mjölka 8000 liter men i reportaget talar Christel Cederberg (doktor i miljövetenskap och forskare vid SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik och vid Chalmers) om hur hon inte kan se hur vi skulle kunna öka våran mejerikonsumtion, även här tycker jag att LCHF feltolkas, fettet kan ju lika gärna var vegetabiliskt.

Ingenstans inom LCHF ser jag det dikteras att man ska öka sin köttkonsumtion eller varifrån proteinet bör komma, det skulle således lika gärna kunna komma från musslor som är en väldigt miljövänlig råvara. Dessutom känner jag flera vegetarianer som low carbar utan några problem alls, de äter ägg. En annan miljöaspekt är att LCHF:are ska äta s.k. ovanjord-grönsaker som odlas i energikrävande växthus. Grönsaksrekommendationerna är en förenkling då det finns rotgrönsaker med relativt lågt kolhydratsinnehåll som rotselleri, kålrot och kålrabbi. Kålroten och -rabbin tillhör det fantastiska kålsläktet, brassica vilket innehåller flera kålsorter som vit-, savoj, röd- och grönkål som alla trivs bra i vårat klimat långt in på hösten och alla växer ovan jord.

Vad gör jag för miljöval då? Jag köper inte växthustomater eller gurkor på vintern utan äter svensk, ekologisk rotselleri, vitkål och savojkål som dessutom innehåller oerhört mycket c-vitamin. Jag undviker sydamerikansk kött som gått på naturbete, jag köper svenskt och ekologiskt kött i absolut högsta mån. När det kommer till mejeriprodukter köper jag bara ekologisk mjölk, grädde och créme fraiche. Jag är inget helgon och det händer att jag köper vanligt smör men alltid svenskt, den mezeyoghurt jag tycker bäst om finns inte i ekologisk version men ägg köper jag alltid ekologiska, frigående och kravmärkta.

Man behöver inte vara en energislukande miljöbov eller djurplågande karnivor bara för att man äter mindre kolhydrater. Jag ifrågasätter inte att kött- och mejeriindustrin jublar åt LCHF-andet och bekostar studier och undersökningar men på samma vis kan jag också ifrågasätta vem som tjänar på den här nyheten som i mångt och mycket inte verkar ha intresserat sig för vad lågkolhydratskost innebär. Jag tror att samhället i sig har blivit mycket mer köttorienterat, det är bara att titta på den enorma grillkulturen och alla steak houses som dykt upp det senaste decenniet. Vi överkonsumerar allt från alkohol, kläder, skor, lägenheter, inredning, bilar till ja, just det, kött. Jag säger inte att det är fel på undersökningen eller att Christel Cederberg inte vet vad hon talar om, det jag vänder mig mot är att det är LCHF som får klä skott för fördomar igen.

Och jag måste få citera Anders Eenfeldt, Kostdoktorn (läs vad han tycker om allt här)
"Det är också lustigt att LCHF nu sägs vara en miljöbov för att vi rekommenderar gott om grönsaker. Det var nog det enda riktigt nya i Ekots granskning."

OBS! Jag låter som en rabiat antikolhydrat-rättshaverist men jag är faktiskt rätt sansad och balanserad.

BABY FAT

Krubb-Jesper och Matälskaren har redan skrivit om detta och vad kan man tillägga? När jag jobbade på förskola så beställde vi mellanmjölk eftersom det var en Kravcertifierad förskola och vi handlade ekologiska varor så långt det gick. Osten vi beställde skulle helst vara mager men när jag upptäckte att Billinge hade en ekologisk ost så bytte jag till den och behövde inte redovisa fetthalten för föräldrar eller personal, det var ett fiffigt sätt att komma runt fetthysterin. Mager eller ekologisk? Däremot fick jag inte använda crème fraiche, nä jag skulle hellre välja turkisk yoghurt eller något annat magrare, jag blev mer eller mindre beordrad av chefen och jag som älskar crème fraiche. I maten skulle jag använda oatly's i mat och det var inte på grund av laktosintolerans utan, ja just det, den lägre fetthalten. Jag fick kääämpa för att få köpa smör istället för margarin och fick i slut ändan använda riktigt smör eftersom jag inte ens använda smör särskilt ofta. En gång köpte jag färdigriven parmesan (jo, färsk är självklart bättre men dyrare) och det dög inte heller det var minsann ett e-nummer i det, ett, däremot så köptes det många, många kilo frusna kycklingköttbullar. Logiskt? Nej.
Mat är ju ett ämne som alla har en åsikt om, alla måste nångång laga mat, alla måste äta minst 3 mål mat om dagen och därför tror många att de kan lika mycket som ett matproffs. Jag är utbildad, inte jätteutbildad men utbildad, jag jobbar med mat, de anställde mig för att jag hade en kompetens och för att jag innehar kunskap och erfarenhet som de inte besitter. Trots detta så bestämmer sig de för att de nog ändå vet mer än jag. Sverige håller sakta men säkert på att förvandlas till en nation av ortorektiker. Läs om kostdoktorns uppmaning till föräldrar att kräva riktig mat i skolan. Eller om skräckpropagandan till barn i mellanstadiet, som gammal anorektiker/ätstörd ser jag rött och blir faktiskt bara ledsen. Min gamla psykolog sa en gång till mig att 40-50% av alla flickor har en störd syn på sin kropp och sitt ätande, ca 20% utvecklar ätstörningar och 2-5% får riktigt allvarliga och livshotande ätstörningar. Det är skillnad på att lära barn om näring, kost och energiförbrukning och att helt onyanserat förespråka en fettfri kost.