Snabbt och hett i Skärgården

Stjärnströdd skärgårdshimmel

I helgen var jag ute i skärgården och uppfylldes av Brittsommaren, det var ett naturrus utan dess like. Himlen var så blå att det nästan stack i ögonen, solen glittrade i det klara vattnet som piskade upp på stranden och trädens löv skiftade i brons, grönt, brunt, rött, gult, orange, liksom i technicolor.. Nätterna var klara och mörka med en vidunderligt stor, blinkande stjärnhimmel, universum tangerade min värld. Alltså, det var som att gå i nåt slags övernaturligt töcken med trollsländor som surrade och doften av äpplen i vinden följt av övernaturliga mångator i det kompakta mörkret. Och så åt vi rätt god mat också. 

Mamma hade sett recept i boken Matbok från Svenska Högarna, en underbar bok som du kan läsa om hos Skärgårdsstiftelsen. (Kocken Sarah Anderin bor på Svenska Högarna och är tillsynsman läs om det här). Det blev en jättegod gryta som egentligen ska göras på älg men vi använde högrev som gavs som alternativ, grytan är en fantastiskt snabblagad chili. 2,5 timme kanske inte är snabbt enligt er men om ni sätter igång den här så sköter sig grytan själv. Eller gör den kvällen innan så är det bara att värma när du kommer hem från jobbet, den bir bara godare av att stå. Kokboken är kvar på ön så receptet tar jag ur minnet och några smärre ändringar blir det väl.

HET HÖGREVSGRYTA 4-6 port
1-1,5 kg högrev (eller älg eller rådjur)
2 gula lökar
8 vitlöksklyftor
1 spanskpeppar
1 msk chilipulver gärna chipotle
2 lagerblad
1 msk oregano*
 3 msk tomatpuré
4 dl öl
4 dl köttbuljong
2 burkar bönor, svarta, kidney eller vita
200 g körsbärstomater
färsk koriander

1. Skär köttet i munsbitar. Hacka lök, finhacka vitlök och spansk peppar.
2. Stek köttet i rapsolja, tillsätt lök, vitlök och spansk peppar, fräs några minuter. Ha i kryddor och tomatpuré fräs ytterligare någon minut. Häll på öl och buljong och koka under lock 2,5 timmar. Fyll på med mer öl om det behövs.
3. Rör ner avsköljda och avrunna bönor och koka 10 minuter till, rör ner tomaterna och strö över koriander.

Servera med majstortilla eller varma frallor, lime, riven ost, gräddfil och avokado.

*Jag uteslöt oreganon och det blev verkligen mouth watering, dessutom tycker jag nog att man ska passa på att använda mexikansk oregano istället. Det och alla möjliga chilisåsvarianter kan ni hitta på Extreme Foods,  butik finns i Stockholm och Göteborg och så finns de på nätet.

 

Den bruna maten/ Bästa pajboken

Flera av er säkert redan bekanta med Den Bruna Maten, de lagar mat (?) efter receptkort från 70-talet om ni inte är bekanta med dem. När jag tvångsmässigt scrollade i min facebook newsfeed (jag like:ar deras fbsida) stötte jag på något som kommer plåga mitt inre smaksinne för lång tid framöver, Garden Relish Mold. Tänk dig dallrig grön lime jell-O med knapriga små bitar lök, gurka och selleri suspenderade liksom i tyngdlöshet inuti dess gröna universum. Nej, jag tänkte väl det, urk, usch och blä är ord som kommer för mig. Däremot hade de gjort americanaklassikern Cheeseburger Pie! Och det har jag alltid velat göra... För det svenska landet lagom på 70-talet kan jag väl tänka mig att detta skulle ha varit höjden av dekadens och modernitet men i det svenska landet tacopaj torde inte detta höja några ögonbryn. Det är ju trots allt bara en köttfärspaj med osttopping som serveras med tomatsås. Men yummo, kan tänka mig att det här definitvt passar på  barnfamiljens middagsbord. Recept till både Garden Relish Mold och Cheeseburger Pie hittar ni här! Just det, det förklaras i deras text men den här gången använde de amerikanska receptkort, föregångslandet för avant garde användning av industriellt framställda nymodigheter i mat.

Ostburgarpajen fick mig att tänka på ett av mina bästa kokboksfynd: Farm Journal's Best Ever Pies. En bok som samlat amerikanska bondfruars bästa pajrecept, från Mock Pecan Pie, persikopaj till tamalespaj eller Beef Stew Pie toppad med yorkshire puddings (sic!). Den har det mesta, vissa recept är gammaldagsiga  med ursprung från det gamla landet som vinägerpaj, Amish Vanilla Pie eller Pioneer Elderberry Pie, andra är kanske lite mer moderna en gjord med två sorters puddingmix (mmm) eller en spenat- och jordnötspaj. Den är full av inspiration och det finns ett recept för nästan allt man kan tänka sig stoppa i en paj. En äpple- och fläderbärspaj inspirerade men nu så är ju mina fläderbär jästa, jag hittade också ett fint recept på päron- och tranbärspaj så jag kanske gör en äpple- och lingonpaj. Om du som jag har klasar av tomater som fortfarande är gröna finns ett recept på en kanelkryddad paj med gröna tomater som gör mig riktigt exalterad. 

Grilled Cheese Pie eller Cheeseburger Quiche?

Peanut Butter Meringue Pie

All Världens Maträtter

Imorgon ska jag göra Slatko sljiva på de mognare frukterna från höstens första plommonskörd. Vad är det nu för pretentiöst jag hittar på, tänker ni. Ni har inte fel, för det är helt enkelt inlagda plommon. Det jugoslaviska (sic!) receptet hittade jag i en av mina bästa, bästa inspiratörer, kokboken Wienerköket. Boken ingår i serien "All världens maträtter" från 1968, den store Tore Wretman var konsult, serien är från USA:t nämligen. Wienerköket beskriver kokkonst från det gamla kejsardömet dvs Ungern, Tjeckoslaviskien, delar av forna Jugoslavien och Österrike. Det är en underbar bok! Jag, utan att överdriva, älskar den, estetiken, kärleken till maten som beskrivs och den uppriktighet och respekt som beskriver mathantverk. Ja, jag inser att jag beter mig lite sykofantiskt inför en kokbok.

Jag har det kinesiska köket och italienska köket också men letar efter fler delar!!! Så om nån har delar, hör gärna av er.

Om plommonen blir lyckade så lägger jag upp recept och bild på den fantastiska kokboken på fredag. Jag ska dessutom avslöja vad jag ska göra med mina slatko sljiva.

Fyndigt

Titta vad jag fyndade för 49 kronor på Akademibokhandeln. Drygt 450 sidor fransk gastronomi, c'est trés, trés bien!

Sopp- och cocktailtillbehör

En till fantastisk bild. Om jag någonsin kommer få skriva min kokbok
ska den definitivt se ut så här!

Mákos és Diós Kalács

Är en kaffelängd med vallmo- och valnötsfyllning. Kalács är ett ungerskt sötebröd som traditionellt lagats till påsk och jul, en vetedeg som sötades, smaksattes och flätades, med tiden har degen berikats med smör, ägg och mjölk för att sedan fyllas.


MÁKOS ÉS DIÓS KALÁCS 35 cm lång
1½ tsk torrjäst
1 krm socker
½ dl ljummet vatten
½ dl rumstempererad mjölk
1 tsk vaniljsocker
½ tsk rivet citronskal
½ dl socker
½ tsk salt
3 äggulor
5 dl vetemjöl
60 g mjukt smör
1 ägg ihopvispat med 1 msk mjölk
FYLLNING
120 g mjukt smör
½ dl honung
1 msk vispgrädde
115 g malda vallmofrön
½ dl hackade valnötter
½ dl hackade torkade aprikoser
½ tsk rivet apelsinskal
Ugnsvärme: 175 grader

1. Blanda jästen med 1 krm socker och ljummet vatten, vattnet måste vara 40-45 grader varmt för att jästen ska aktiveras men inte varmare för då dör jästsvamparna. Låt blandningen stå ett par minuter på en dragfriplats (en avslagen ugn tex).
2. Blanda jästen med mjölk, socker, salt, vaniljsocker och citronskal. Rör sedan ner äggulorna en i taget och därefter mjölet lite i taget.
3. Knåda in smöret matskedsvis.
4. Flytta degen till mjölad bänk och knåda degen genom att forma den till en avlång bit, vik den dubbel och knåda flera gånger. Vänd degen och upprepa, sträck, dra, vik och knåda. Fortsätt i tio minuter och strö lite mjöl på degen eller bänken om något blir kladdigt.
5. Lägg degen i en smord skål eller burk, täck med lock eller plasta. Låt degen jäsa på dragfriplats 35-45 minuter tills den har jäst till dubbel storlek.
6. Gör fyllningen under tiden. Rör ihop smör och honung för hand eller med mixer. Tillsätt grädden lite i taget och rör ner vallmofrön, nötter, aprikoser och apelsinskal.
7. Lägg degen på mjölad bänk, knåda den någon minut och klappa ut den till en rektangel som kavlas ut till ½ cm tjocklek och ungefär 20x35 cm storlek.
8. Bred ut fyllningen med smörkniv eller palette och lämna en 2 cm bred kant fri runt hela degen. Rulla ihop degen som en rulltårta och lämna den öppen i sidorna.
9. Flytta rullen till en bakplåtspappersklädd plåt och lägg den med skarven nedåt. Pensla med äggmjölken och låt jäsa på dragfri plats 20 minuter. Pensla med äggmjölk igen. Grädda 45 minuter eller tills den är ljust gyllenbrun.

OBSERVATIONER: Egentligen ska det vara russin i fyllningen men jag valde aprikoser istället. Det står faktiskt att man kan använda elektrisk mixer till fyllningen i originalreceptet, det där handknådandet i tio minuter kan nog en assistent få sköta nu dock. Min rulle gick på 150 grader i varmluftsugn och blev lite mörkare gyllenbrun men var fortfarande saftig. Bilden är på den säxiga rullen innan den åkte in i ugnen.... sääääxxxi som sagt.


Info om kokboken får komma en annan dag.

Hello, Cupcake!

Den här fina boken, "Hello, Cupcake" av Karen Tack & Allen Richardson damp ner i brevlådan skulle jag skriva men menade så klart att den damp ner hos ICA. Min söta, fina, framgångsrika lillasyster som bor i London, hon är den rödhåriga på den här bilden, skickade boken till Amanda (& lite till mig) så att vi kan baka något till henne nästa gång hon kommer, haha.
Boken låg New York Times bästsäljarlista och är lika färgsprakande som fantasieggande och pedagogisk, de får allt att åtminstone se enkelt och lättfattligt ut. Jag misstänker dock att som nybörjare ska man nog börja med de enklare recepten och öva några gånger på de olika motiven.
Besök Hello, Cupcake!'s hemsida eller så kan ni spana in bloggen, det går ju iofs att klicka sig vidare från hemsidan...
Här får ni lite bilder ur boken, klicka på dem för att se dem större.

Giftigt

När jag skulle hitta en länk till Bonniers Kokbok, som jag för övrigt tycker är en ypperlig student- eller flytta hemifrånpresent, i förra inlägget snubblade jag över en Svd-artikel från 2003 om att recept i kokböcker kan leda till matförgiftning. Veterinären Saga Lax gjorde studien, "Döden i Grytan" som ett fördjupningsarbete på Sveriges lantbruksuniversitet och hennes handledare var professor Marie-Louise Danielsson-Tham från institutionen för livsmedelshygien. Nu handlar det inte om felskrivningar som i muskotnöts-förgiftningsfallet utan recept som går emot Livsmedelsverkets rekommendationer om innertemperatur, frysning av lax innan gravning osv. I artikeln säger dåvarande chefen för Icas provkök att många kockar som gjort recept på t.ex gravlax vägrar förstöra fin lax genom att frysa in den men en kock vet att laxen är bra, kan den "vanliga" läsaren se om laxen är bra eller ens veta när fisken fångades och hur den har förvarats? Å andra sidan tar Birgit Hemberg från AoM, upp något som säkert också stämmer;
"De som gör sådana här studier kan ibland inte så mycket om matlagningsteknik ... En stor rostbiff går upp till 65 grader om du tar ut den vid 60. "
Vad kan vi ställa för krav på kokböcker eller vad för krav på förkunskaper kan kokboksredaktörer ställa på sina läsare? Ska kokböcker hålla samma höga branschkrav som ställs på restauranger och storhushåll, borde vi ha EKP i våra egna kök?

Extra! Extra! Read all about it!

Häromveckan bloggade jag om köttfärsen på extrapris som blev till dumplings och nu har min toppenfina Coop gjort det igen! De rear ut kött och fisk med nära förestående bäst-före-datum, vå paket blandfärs, ett paket fläskfärs, ett paket kycklingklubbor och två rengbågslaxar, för 100 kr, slå det om ni kan!
Allt åkte in i frysen förutom fisken som ska fyllas och helstekas i ugn ikväll, sen blir det nog en kesoörtsås (en variant på den här gudomligt friska såsen*) och antingen spenat eller lite vitlöksfrästa champinjoner till. Dessutom ska jag göra kebaber från den fantastiskt heltäckande Bonniers Kokbok, de ska inte göras på extraprisfärs utan på köttfärs som redan är framme. Min kära syster som har haft lite svårt för att röra vid råa animaliska produkter hoppade baklänges när de små regnbågslaxarna plirade upp på henne, hihi.

Läs även om Extraprisjakten hos Fröken Dill.

* Ha! Jag var helt övertygad om att jag hade bloggat en helt fantastisk sås som jag "uppfann" förra året till fisk, den är frisk, syrlig, örtig med en ingrediens som gav en otippad szechaunpepparupplevelse på tungan. Men då ska den bloggas ikväll!

LÄTT SOM EN PLÄTT Barnens första kokbok

Idè och recept: Britt Weyden

Foto: Pelle Holmström
Klicka på bilderna för att riktigt kunna njuta av matstylingen och matfotografins utveckling!

Min farmor hette Inez men jag kallade henne för Izen.

Kokböcker för barn

Fröken Dill har börjat samla recept till en egen tillverkade kokbok åt sina systersöner bl.a. ett recept på igelkottar vilket fick mig att tänka på ett recept på Trollsvampar från min första kokbok. Framför allt började jag tänka på kokböcker för barn, jag tror faktiskt att det är så man bygger upp en nyfikenhet och kanske ett självförtroende inför mat hos barn. Jag har inte barn, mina vänner har precis börjat skaffa barn eller har än så länge små, analfabeter till barn, min kunskap om barnkokboksmarknaden är alltså väldigt inskränkt. Jag menar dessutom inte "Oj, jag är en hipp mamma mitt i karriären som vill servera ekologisk, nyttig, annorlunda, men snabb och barnvänlig mat"-kokböcker utan kokböcker gjorda för barn.

När jag tittade i Lätt som en plätt, barnens första kokbok, för första gången på länge blev det med rätt mycket fniss och höhö, recepten till stekta fiskpinnar med ris eller på en fruktdrink (ingredienslistan består av apelsinjuice och isbitar) eller Trollsvampar är både oraffinerade och daterade men jag minns den här boken med magi, mystik och stolthet. Jag, Kristin 7-8 år, kunde göra en snabbpizza eller en jordgubbsdrink! Det var som att få nyckeln till en kryptering (om du tycker sånt är intressant rekommenderar jag den här boken) eller en trollformel, som matlagningsentusiaster glömmer vi lätt bort att matlagning är alkemi. Jag tror att det är därför kulinariskt handikappade människor kan vara så fascinerat underdåniga av att man faktiskt kan laga mat. Nu avvek jag från ämnet. Rätterna som presenteras i den 20+ år gamla boken är inte höjden av enkel gastronomi, maten har inte superhögt näringsvärde och innehåller halvfabrikat och genvägar. Som vuxen skulle jag inte laga de här rätterna men det här är en kokbok för barn och jag minns min upphetsning, för jag förstod recepten. Jag förstod hur snabbpizzan blev en snabbpizza och hur spaghettin blev klar just för att recepten är så koncisa och medvetet dunderenkla. I och med öppnades en helt ny värld och efterhandskonstruktionen måste bli att det var så mitt matintresse väcktes.

Jag fick min bok i julklapp när jag var runt 7 skulle jag tro och jag skulle varmt rekommendera en kokbok till ditt eller någon annans barn i julklapp! Är det någon som har koll på hur barnkokboksmarknaden ser ut? Har ni några rekommendationer eller skräckupplevelser?
Johanna Westman gör väldigt, väldigt trevliga och fina böcker för barn men jag har faktiskt inte bläddrat i dem eller provat dem med barn!
Eller gör en egen på Vulkan, vill inte ge Linda Skugge mer business men, men.
Om ni hellre köper Hipp-mamma-böcker finns den här, här eller här. En av böckerna jag länkar till Jacobs hälsokök är tydligen lite avancerad, här kan man läsa vad människor som tydligen inte har mer än 15 minuter om dagen att laga mat på tyckte om den!
Både Smaskens och Krubb lagar mat åt barn som bevisligen inte behöver ta max 15 minuter, klicka vidare och läs mer!

Bilder på Laga Lätt kommer i ett nytt inlägg om en liten stund!

Är jag lite lätt försenad igen?

Ni har kanske läst den här bloggen sen dag 1 eller kanske sen projekt blev bok eller i varje fall sen filmen hade premiär. Inte jag inte, delvis för att jag av någon anledning blir provocerad av matfilmer och människor som lagar mat på låtsas. Det är inte mina allra finaste eller charmigaste sidor, det här är mina småsinta och ounsamma sidor, de som antyder att jag antagligen är en svag och djupt osäker liten människa. Lagar mat på låtsas frågar ni, kan man det? Ja eller nej, det är väl klart att man inte kan det, oftast är det människor med härliga bloggar och härliga liv som lagar mat på det här för mig förhatliga sättet. Livstilsbrudar och -killar som gör nudelsoppor, makroner, chokladfondant, boeuf bourguignon, jordgubbs tarteletter, steak tartar, chèvre chaud, rätter som inte nödvändigtvis är enkla att göra men de är enkla att imponera med.
Matlagning utan passion och nyfikenhet, egenskaper jag tycker mig besitta. Och ändå skulle folk säkert bli mer imponerade av en själlös, klassisk fransk trerätters show off middag tagen direkt ur en kokbok än en middag som jag har lagt ner många timmars råvaru- och menyplanerande på. Äsch, det är nog migränen som pratar så här bittert och det är säkert bara jag som fattar vad jag babblar om.

Det jag skulle tipsa om var The Julie/Julia Project, bloggen av Julie Powell som bestämmer sig för att laga alla rätter ur Julia Child's mastodont bok, Mastering the Art of French Cooking, på ett år, bloggprojektet blev en bok som blev film. Här kan du läsa en bra artikel från Slate om Julias kokbok och varför ingen faktiskt använder den. I LA Times skrev Russ Parsons om filmen och om varför Julia Child inte tyckte om Julie Powells blogg.

HEJ HOPP, LOPPISFYND

I lördags var det loppis i Bagarmossen och jag gillar loppis skarpt dessutom var det bara att svänga förbi när vi skulle till Konsum och handla brunch i lördags! Jag hittade inte så mycket för ovanlighetens skull, jag hittade dock två kokböcker från 1929 och 1931 från Rumsford, tillverkare av det enda hälsosamma fosfatbakpulvret! Eftertryck är förbjudet! De var rädda för piratkopierare då med.

Lammlägg

Bild lånad här!

Trots en uppsjö av kokböcker ca 30 st bara i och under mitt soffbord så hittar jag inte ett enda recept på lammlägg! Och nu menar jag inte lägg som i skivorna av kalv man har i osso bucco utan jag menar det som är från knä till fot, framläggen. Jag har en gång i tiden gjort vårrullar på just lammlägg som först kokades helt underbart möra i vatten med orientaliska kryddor och sen blandades med rotfrukter som stektes med ingefära, kanel och lite sådant och sen massor med grovhackad koriander, wunderbar!
Tillbaka till framtiden, jag vill göra en gryta med tomatbas och vita bönor och sen lammet, min rädsla är att om jag gör som tex osso bucco och lägger i lammet från början att hela grytan kommer smaka fårfett. Så jag kokar nog läggen för sig och grytan för sig och lägger sedan ner läggen i böngrytan. Men ska jag ta köttet från benet först?

Oavsett så har jag upptäckt ett stort hål i kokböcker, lammlägg! Fyll den! Jag börjar med mitt recept när det är klart!

Nu har jag gågglat lite (som min kompis chef säger) och se, det fanns ju massor med lammläggsrecept på nätet, vissa bra, vissa inte så bra men jag har fått lite mer kött på benen nu, hihihi, förlåt kunde inte låta bli!

Back in the Day

Jag tror att jag ska börja samla på gamla kokböcker. Jag har ju en lagom stor kokbokssamling men jag behöver fler. En av mina favoritkokböcker är Den Godaste Maten- Utvalda recept från ICA-kurirens provkök från 1949, den var min farmors, hon var inte överförtjust i matlagningens sälla konst. Kunskaps- och teknikkänslan har jag nog fått från min mormor, bara en i raden av köksfascister, lusten och nyfikenheten kommer väl från mor och far.
Åter till kokböckerna. Det finns tusentals kök, tekniker, dieter, råvaror som jag inte har provat på ännu och de gömmer väl sig i de där glansiga kokböckerna med makrobilder på mat. Sakta i backarna! jag gör mig på intet sätt lustig på någons bekostnad, jag gillar makro skarpt! No pun intended.
Varför blabbar jag om det här då? Jo, ett av "problemen" på min nya arbetsplats är pålägg till mellanmålet, de är ju krav-certifierade. Skinka, leverpastej, kaviar osv har för mycket e-nummer eller så finns det inga vettiga ekologiska alternativ alltså serveras bara ost till smörgåsarna. Jag har ju redan kläckt den fantastiska idén, färskost, me the genius. Bla, bla, bla jag vill baka egen leverpastej, koka skinka och göra egen rostbiff! Och då när jag ändå håller på kan jag lägga in egen gurka och rödbetor. Och vad kan vara bättre än att konsultera gamla kokböcker?! Jag må vara omständig men jag kommer oftast fram till slut!

Men jag tar mer än gärna emot förslag på bra pålägg.
TIPS!!! Please!