Är ute i den sköna skärgården med mina föräldrar och njuter av sprakande brasor, regnsköljda vyer över fjärden och närstudier av litteratur dvs boken över ansiktet medan man kontemplerar en till tupplur. När vi är på sommarnöjet är hamburgelunchen det närmsta vi kommer organiserad religion. Och fadern har tagit den till nya höjder, både gastronomiska och pretentiösa.
Han har som alla andra som vill ligga i framkant (han är något av en medelålders, borgerlig hipster) förälskat sig i Flippin' Burgers. Det har iofs jag med och drömmer intensivt om att få jobba där. Så far går till Magnus Johanssons Bageri och köper hamburgebröd (dom levererar brödet till Flippin' Burgers). Åker till sin daglig varuhandel, köper drygt ett kilo högrevsfärs och inplastade cheddarskivor, det änvänder dom minsann på Flippin' Burgers... Så idag har åtta biffar ömt formats i den lilla hamburgspressen, grillats omsorgsfullt, täckts av två skivor ost och lagts två och två i de nämnda bröden och ätits au naturelle. En hamburgare består alltså av två biffar à ca 110 gram, fyra skivor ost och ett bröd. Det är en stadig, megagod hamburgare.
Trenden för dagen är att upprepa om och om igen att det där med tillbehör har ju nästan blivit larvigt. Fjärran är de tider då vi fick lägga avokado, bacon, mozzarella, getost, salsa, lök, ananas, picklade grönsaker och hamburgedressing på burgaren. Vill du vara hip to the beat så är det bara ost som gäller. But hey, I'm not complaining. It was flippin' awesome!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar